Ett åland i rörelse

en vision för en hållbar idrott

Barn- och ungdomsidrott

Barnidrottens viktigaste långsiktiga syfte är att väcka ett livslångt intresse för idrott och motion. Landskapsregeringens idrottspolitik ska ha ett särskilt fokus på idrottens möjligheter att främja de ungas fysiska och mentala utveckling och att ge dem möjligheter till livslång, meningsfull fritid och kamratskap.

Vad?

Personer som flyttar till Åland skall kunna få en god och lättfattlig information om föreningar och aktiviteter direkt.
Landskapsregeringen prioriterar anläggnings- inversteringar som vid sidan av miljömässig hållbarhet tar fast på tillgänglighet riktad till personer med funktionsnedsättning. Detta gäller både renoveringar av befintliga anläggningar och nta anläggningsprojekt

Hur?

Landskapsregeringen kan stöda förbättrade digitala bokningssystem så att de blir tillgängliga för alla.
Möjligheterna till en applikation som är gemensam för idrotterna utreds. Här kan ingå kontaktuppgifter, träningstider och andra viktiga upplysningar.
Informationen som riktar sig till inflyttade och personer med särskilda behov utformas.

Barn- och ungdomsidrott

All barnidrott ska bedrivas utifrån ett barnperspektiv och följa FN:s barnkonvention. Det här ställer krav på ledarnas förmåga till flexibilitet, att entusiasmera och ha känsla för barnens behov. Föreningslivet spelar en viktig roll i praktiskt demokratiarbete och att låta de yngre känna delaktighet genom demokratiska arbetsformer kan öka de ungas intresse både för sin förening och för sin idrott. Det är viktigt att skolan i de lägre klasserna betonar lustfylld lek i rörelse före tävlingtänkandet.

En särskild utmaning ur ett folkhälsoperspektiv är att locka det ökande antalet inaktiva barn och ungdomar till mera aktivitet. Enligt undervisnings- och kulturministeriets nya rekommendationer bör mindre barn upp till 16 år vara fysisk aktiva minst tre timmar per dag. En annan utmaning är att motverka alltför märkbar ”drop out”, det vill säga avhopp från idrottandet, något som många yngre tonåringar visar en tendens till.

Åtgärder

Drop out ska om möjligt förhindras bland tonåringar. Alternativa idrottsformer bör presenteras för unga som är på väg att lämna sitt idrottande inom en viss idrottsgren
En särskild satsning görs på ledar- och tränarutbildning under perioden Utbildningen ska inkludera frågor om jämställdhet, demokrati och interkulturellt bemötande samt barn med särskilda behov och funktionshindrade
Utlåning av idrottsredskap vidareutvecklas till en ”utlåningsbank” i samarbete med kommunerna
En särskild uppmärksamhet ska ges till dem som bor där föreningsverksamheten är låg. Åtgärder ska också utformas så att de underlättar för vårdnadshavare att låta barnen delta utan alltför stora praktiska eller ekonomiska hinder
Ålands idrott gör en värdefull insats genom riktade bidrag till sina medlemsorganisationer för att främja ett mera kravlöst deltagande i breddidrott. Denna åtgärd ska fortsättningsvis prioriteras och utvecklas

Skolan i rörelse

Forskning visar att barn- och ungdomar rör sig i olika omfattning i åldrarna och att de spontana aktiviteterna minskar eller får andra uttryck ju högre upp man kommer i åldrarna. Lek, koordinationsövningar och rörelse i tidig ålder övergår till gymnastik, dans och idrott under skolåren. Aktiviteterna utövas såväl enskilt som i grupp.

Vad?

Personer som flyttar till Åland skall kunna få en god och lättfattlig information om föreningar och aktiviteter direkt.
Landskapsregeringen prioriterar anläggnings- inversteringar som vid sidan av miljömässig hållbarhet tar fast på tillgänglighet riktad till personer med funktionsnedsättning. Detta gäller både renoveringar av befintliga anläggningar och nta anläggningsprojekt

Hur?

Landskapsregeringen kan stöda förbättrade digitala bokningssystem så att de blir tillgängliga för alla.
Möjligheterna till en applikation som är gemensam för idrotterna utreds. Här kan ingå kontaktuppgifter, träningstider och andra viktiga upplysningar.
Informationen som riktar sig till inflyttade och personer med särskilda behov utformas.

Skolan i rörelse

Skolan är en viktig kulturbärare som erbjuder en utmärkt arena för fysisk fostran i olika omfattning och form. Dessutom är skolan demokratisk eftersom den omfattar nästan alla barn- och ungdomar i läropliktsåldern. Därför kan man säga att småbarnspedagogiken i barnomsorgen och utbildningen i skolan utgör ett slags fundamentala institutioner i samhället där en introduktion i förebyggande folkhälsoarbete är möjlig.

Enligt läroplanen kan varje skola själv utforma sin undervisning och sina arbetssätt. Vid planeringen av arbetssätten ska hänsyn tas till elevernas sociala och fysiska mognad och förutsättningar. En mångsidig lärmiljö och varierande undervisningsformer och arbetssätt ska stöda elevernas individuella och olika inlärningsstilar. Forskningen på barns välmående och skolresultat visar att barn som är fysiskt aktiva presterar bättre i teoretiska ämnen.

Skolan kan utifrån sin verksamhetsidé beskriva olika tyngdpunktsområden som omfattar fysiska aktiviteter och fostran. Skolan och lärarna ska uppmuntras till att skapa ämnesövergripande och årskursöverskridande aktiviteter som utövas regelbundet. Sådana aktiviteter som stöder inlärningen kan integreras i alla ämnen, inte bara i ämnen såsom gymnastik och idrott, vilket tidigare närmast varit en tradition.

Målet är därför att varje skola på Åland genomför mera rörelse och motion under skoldagarna på sitt eget sätt. Ett bra exemepl är pulsträningen under skoldagen. Genom dessa åtgärder får vi aktivare och trivsammare skoldagar och skolelever som mår bra.

En ny undersökning visar att åländska barn och ungdomar rör sig mindre och tillbringar mera tid framför sina datorer eller med sina mobiler och surfplattor än barn i landet i övrigt. Samverkan mellan skola och föreningar bör underlättas och förbättras för att bryta barnens stillasittande.

Åtgärder

Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen
En strategi utarbetas tillsammans med idrottsrörelsen och utbildningssektorn för hur inaktiva barn och unga kan stimuleras till regelbunden motion och rörelse
Varje skola genomför mer motion under skoldagar på sitt eget sätt för att få en skola i rörelse
Inom Ålands yrkesgymnasium ska arbetssätt och undervisningsmetoder utvecklas för att uppnå en ökad fysisk aktivitet inom olika yrkesämnen samt öka undervisningen i idrott och hälsa
Ålands Idrotts satsning ”Starka barn” (idrottseftis) som sker i samarbete med idrottsorganisationerna och skolorna följs upp och utvecklas

Livslång fysisk aktivitet

Vi lever allt längre. Däremot är det inte självklart att alla åldras med en god hälsa i behåll. Idrott och motion bidrar givetvis till god hälsa och rörlighet även bland vuxna. Dessutom kan idrotten erbjuda social gemenskap, vilket ytterligare stärker välbefinnandet. Såväl de vuxnas (18-60 åringarna) som senioridrottarnas (60+) idrottande och motion ska tas beaktas under programperioden. De som bor på vårdinstitutioner och äldreboenden utgör ytterligare en grupp som ska uppmärksammas .ang.

Vad?

Personer som flyttar till Åland skall kunna få en god och lättfattlig information om föreningar och aktiviteter direkt.
Landskapsregeringen prioriterar anläggnings- inversteringar som vid sidan av miljömässig hållbarhet tar fast på tillgänglighet riktad till personer med funktionsnedsättning. Detta gäller både renoveringar av befintliga anläggningar och nta anläggningsprojekt

Hur?

Landskapsregeringen kan stöda förbättrade digitala bokningssystem så att de blir tillgängliga för alla.
Möjligheterna till en applikation som är gemensam för idrotterna utreds. Här kan ingå kontaktuppgifter, träningstider och andra viktiga upplysningar.
Informationen som riktar sig till inflyttade och personer med särskilda behov utformas.

Tillgänglighet

De flesta landskapsfinansierade idrottsanläggningar ägs och drivs av kommunerna. Dessa anläggningar bör ha en så generös öppethållning som möjligt. Vissa tider under veckan då hallarna inte är förhandsbokade kan dessa landskapsfinansierade idrottsanläggningar lämpligen vara öppna för drop in-gäster, det vill säga spontant idrottande.

Vad?

Personer som flyttar till Åland skall kunna få en god och lättfattlig information om föreningar och aktiviteter direkt.
Landskapsregeringen prioriterar anläggnings- inversteringar som vid sidan av miljömässig hållbarhet tar fast på tillgänglighet riktad till personer med funktionsnedsättning. Detta gäller både renoveringar av befintliga anläggningar och nta anläggningsprojekt

Hur?

Landskapsregeringen kan stöda förbättrade digitala bokningssystem så att de blir tillgängliga för alla.
Möjligheterna till en applikation som är gemensam för idrotterna utreds. Här kan ingå kontaktuppgifter, träningstider och andra viktiga upplysningar.
Informationen som riktar sig till inflyttade och personer med särskilda behov utformas.